Traditionell Kinesisk Medicin

Strävan efter harmoni

Traditionell kinesisk medicin präglas – liksom de dominerande filosofiska riktningarna i Kina – av strävan efter harmoni. Daoisterna fokuserar i huvudsak på förhållandena mellan människan och naturen medan konfucianerna främst ägnar sig åt relationerna människor emellan, i familjen och i samhället.

De traditionella läkarna ser till harmonin i kroppen och strävar efter att återställa den när kroppen kommer ur balans. Sjukdomar ses således främst som störningar av harmonin och balansen mellan olika krafter i kroppen. Därför är det naturligt för kinesiska läkare att söka orsaken till den rubbning av balansen som tänks ligga bakom. Sjukdomar kan till exempel orsakas av en obalans mellan de kosmiska och allestädes närvarande krafterna Yin och Yang. De kan också bero på störningar i det naturliga flödet av Qi – det energiflöde som enligt kinesisk tradition tänks uppfylla allt, från den enskilda kroppen till hela universum.

Traditionell Kinesisk Medicin idag

TKM har utvecklats över några årtusenden av dokumenterade, vetenskapliga och praktiska försök, men även misstag, på miljontals människor i olika klimat. Den stora utmaningen att bevisa effekten av akupunktur och TKM i västerländska kliniska prövningar beror inte på bristande logik eller bevis. Den viktigaste frågan är att TKM är induktiv. Med andra ord, TKM ser till hela bilden hos patienten. Vad har patienten för kostvanor? Vad har patienten för konstitution, livsstil? Man ser till klimatet etc. Allt detta är relevanta faktorer som påverkar människan och därmed diagnostiseringen och behandlingen av t.ex. en enkel huvudvärk.

I dagens Kina existerar modern ”västerländsk” medicin tillsammans med traditionell kinesisk medicin och de två verkar i stort leva i harmoni med varandra. Enligt den brittiske professorn Therese Hesketh är Kina idag det enda land där traditionell medicin används tillsammans med västerländsk på alla nivåer inom sjukvården.

Dagens kinesiska läkare är utbildade i både västerländsk medicin och traditionell kinesisk och ser de båda systemen som kompletterande. Medan den västerländska används mot mer akuta åkommor och livshotande sjukdomar används traditionell kinesisk medicin ofta för förebyggande, rehabiliterande och mot kroniska sjukdomar.

Samverkan mellan de två grenarna är omfattande och traditionella läkare ordinerar ofta en kombination av traditionella och västerländska mediciner.

Västerländsk eller kinesisk?

En skillnad mellan västerländsk och traditionell kinesisk medicin är att den västerländska traditionellt varit mer mekanisk i dess synsätt. Förenklat kan man säga att den mänskliga kroppen betraktas som en maskin med dess olika delar. En bilmotor som inte fungerar på grund av en trasig packning blir hel igen om man byter ut packningen. En kropp får också problem om ett organ, exmpelvis hjärtklaffar, inte fungerar som det ska; om man reparerar eller byter ut det blir kroppen hel igen. Men frågan är om man löst det problem som fick organet att sluta fungera?

Inom traditionell kinesisk medicin ser man på kroppen – eller snarare människan – som en helhet i vilken de olika organen ska vara i balans och fungera harmoniskt. Dessutom ska människan vara i harmoni med naturen, ja med kosmos. Vid diagnoser tar man hänsyn till fler symptom än vad som är brukligt inom västerländsk medicin. Därmed får man ofta också en mer komplex bild av patienten.

Inom västerländsk medicin kan till exempel en grupp patienter med likartade symptom bli diagnostiserade som lidande av samma sjukdom och därmed ordinerad samma behandling. En traditionell kinesisk läkare skulle kanske i samma grupp upptäcka flera olika subtilare symptom hos var och en av patienterna. Diagnosen skulle därmed bli olika för var och en och följaktligen även de ordinerade behandlingarna.

”Den västerländska läkevetenskapen är överlägsen när det gäller att behandla akuta sjukdomar eller allvarliga skador. Traditionell kinesisk läkekonst kan bota en hel del sjukdomar som den västerländska läkekonsten inte kan. Traditionell läkekonst är bäst på att behandla kroniska sjukdomar, hjärtproblem, invärtes sjukdomar och gynekologiska åkommor. Men den är långsam. Det är många som inte har tålamod nog i dag…” Ye Peigong, läkare

Den kinesiska medicinens olika behandlingsmetoder

TKM beskriver ett inre nätverk av meridianer som genomströmmas av en speciell frekvens av energi kallad Qi, enkelt översatt till livsenergi. Dessa meridianer står i förbindelse med inre organ, vävnader och agerar parallellt med övriga informations- och transportsystem som blodkärl, nerver, hormoner mm. Utmed meridianerna finns speciella områden, akupunkturpunkter där man kan påverka flödet av Qi samt reglera olika obalanser. Det finns ca 700 akupunkturpunkter och ett femtiotal extrapunkter i kroppen.

Traditionell kinesisk medicin använder sig av ett antal behandlingsmetoder, av vilka den vanligaste är behandling med olika ört-mediciner, som bland annat tas fram genom avkok. Den i väst förmodligen mest kända metoden är däremot akupunktur. Det är en metod som innebär att man sticker in nålar på specifika punkter längs meridianerna och på så sätt ska kunna bota sjukdomar eller ge smärtlindring. Meridianerna kan även behandlas med koppning och/eller moxa men även med massage (Tuina). Andra behandlingsmetoder är Qigong – ett antal rörelse-tekniker för fysisk och mental träning – och mat-terapi.

En central idé inom traditionell kinesisk medicin är att olika födoämnen antingen framkallar hetta eller kyla i kroppen. Bland de ”kalla” födoämnena finns bland annat tomat, melon, gurka och mungbönor; bland de ”varma” bland annat chili, vitlök, lök, hummer, rött kött, alkohol, kaffe och choklad. En obalans i intaget av födoämnen, så att man får för mycket av det ena eller det andra, leder till att det skapas obalanser och man lättare blir sjuk. En kinesisk kock ser naturligtvis till att matbordet innehåller en balans mellan ”heta” och ”kalla” rätter.

Filosofi & praktik

Traditionell kinesisk medicin utgår från filosofiska uppfattningar om att allt är energi. Samma energi som cirkulerar i universum cirkulerar i människan, djur och växter. Det finns en helhetssyn på människan som en varelse i ett större sammanhang i universum med sin placering mellan himmel och jord. Det tillhör den mänskliga tillvaron att vi ständigt ställs inför olika svårigheter och utmaningar – inom oss själva eller från vår omgivning. Dessa påfrestningar eller påverkan från miljö och kost kan försätta oss i obalans och resultatet blir att vi inte mår bra. Det kan vara en vag känsla, som inte den västerländska sjukvården kan ge förklaring till, en lätt funktionsstörning eller om det får fortgå länge – en manifesterad sjukdom. Obalansen kan ligga på de olika nivåer som vi som varelser av naturen har; kroppslig, själslig och andlig. För att vi ska känna oss som hela, lyckliga människor behöver alla nivåerna fungera i harmoni med varandra.

Vissa av de traditionella filosofiska uppfattningarna stöds inte av modern vetenskaplig forskning, som föreställningarna om de kosmiska krafterna Yin och Yang eller om flödet av Qi, den enligt kinesiskt tänkande livgivande energin i kroppen och universum. Det har emellertid inte hindrat kinesiska läkare att göra metodiska studier och till exempel utveckla tämligen korrekta beskrivningar av ett antal sjukdomar och deras behandlingar.

Eftersom syftet med en medicinsk diet var att återställa en rubbad balans, kan det inte ha legat långt bort att också föreställa sig bristsjukdomar, det vill säga sjukdomar som beror på att kroppen får för lite av vissa vitaminer, mineraler etc. Man kände visserligen inte till existensen av vitaminer i det förmoderna Kina, men de dieter som exempelvis rekommenderades i en bok publicerad omkring år 200 av en viss dr Chang Di har visat sig vara speciellt vitaminrika.

För övrigt skrev en annan läkare, Hu Sihui, på 1300-talet att många sjukdomar kan botas med enbart rätt diet. Han verkade som hovdietist och beskrev bland annat ett antal bristsjukdomar i en bok, Yinshan Zhengyao. Han hävdade också att de som tillagar kejsarens mat är direkt ansvariga för statens effektivitet eftersom kejsaren kan bli sjuk av olämplig mat och förlora förmågan att styra riket.

TKM är en effektiv, säker och naturlig form av sjukvård utan biverkningar. Den är holistisk och genomsyras av helhetstanken att kropp, själ och ande binds samman i ett energisystem och påverkar varandra. Alla processer och funktioner i människan sker i ett dynamiskt samspel och strävar efter att upprätthålla en inre balans.