Men räcker det inte med att äta vanlig mat? Behövs verkligen tillskotten?
Rekommenderat Dagligt Intag (RDI) och Dagligt Referensintag (DRI) av mineraler och vitaminer i matvaror och kosttillskott fastställs av Livsmedelsverket i NNR2012. De utgår från den allmänna, friska, vuxna befolkningen i Sverige och nivåerna är satta för att undvika bristsjukdomar, med viss marginal. Inom sjukvården används gränsvärden som anger när risk föreligger för bristsjukdomar, eller toxiska, skadliga nivåer.
Det finns ett spann mellan de här två ytterligheterna, och det är där vi behöver kosttillskotten. De flesta har egna erfarenheter av att ta örter och vitaminer för att lindra förkylningar, eller att uppleva mer energi och ökat välmående. Avvikelser i mineralbalans ses hos nästan alla klienter och glädjande nog kan vi se ett samband mellan ett välriktat intag av kosttillskott och ett ökat välmående.
Kostvanorna i befolkningen varierar ganska mycket, och tyvärr är det inte ovanligt med ensidig eller bristfällig kost. Dessutom är det så att näringsinnehållet i så kallad “vanlig mat” inte alltid är tillräckligt. En omständighet som oroar är att näringsinnehållet sjunker något för varje år i spannmål, frukter, grönsaker, kött och fisk m.m.
Detta anses bero på flera globala faktorer. Den ökade “effektiviteten” i livsmedelssystemet med långa transporter innebär skörd redan innan full mognad. De ökade kraven på högre produktionstakt gör att storlek och utseende är högre prioriterat än ett bra näringsinnehåll. Dagens storskaliga jordbruk är ensidigt och använder kraftig konstgödsling som leder till att jorden utarmas på näringsämnen.
Förädlingen för ökad tålighet mot bekämpningsmedel är en annan stor förklaring till att vår mat innehåller färre och mindre näringsämnen nu än vad den gjorde i mitten av 1900 talet. Detta diskuteras i en intressant artikel i Scientific American; Dirt Poor: Have Fruits and Vegetables Become Less Nutritious? I artikeln redovisas bland annat en studie från 2004 av Donald Davis, University of Texas, som visar hur näringsinnehållet i frukt och grönt har sjunkit sedan 1950.
Vilka har nytta av att göra en hårmineralanalys?
Slutsatsen är att en hårmineralanalys är ett bra verktyg som alla har stor nytta av. Vi har stor nytta av att känna till mineralbalansen i kroppens celler när vi letar efter faktorer som försämrar hälsan och när vi vill optimera välmående och prestationsförmåga.
Bara en sån enkel sak som att veta vad kroppen behöver i stället för att gissa! En hårmineralanalys ger en bra vägledning i planeringen av en nyttig och allsidig kost. På så sätt minskar du risken att du får i dig för mycket av något mineral. Och du slipper köpa multi-tillskott, bara ifall att!
Hur kan en hårmineralanalys hjälpa mig till bättre hälsa?
Om man tänker sig att kost är vad vi konsumerar och näring är vad vi behåller inser vi vikten av att ha en bra mineralbalans i kroppen för att ha bra hälsa. Med en hårmineralanalys får du veta hur just din kropps mineralbalans ser ut, det vill säga hur din kropp tar upp den näring i den kost du äter.
Vitaminer, mineraler, aminosyror och enzymer är livsviktiga komponenter för kroppens uppbyggnad och funktion. Samspelet och den inbördes relationen mellan dessa näringsmässiga byggstenar har visat sig ha stor betydelse för hälsan.
En hår- och mineralanalys indikerar vilka tillskott man behöver och vilka som ska undvikas. Men vad som är bra näringsmässigt för en människa kanske inte är bra för en annan. Din personliga analysrapport är utformad så att den hjälper dig att tillsammans med din läkare/terapeut få fram bästa möjliga, personliga näringsprogram. Efter 30 års forskning har håranalysen visat sig vara den mest praktiska metoden att kontrollera mineralbalansen i kroppen.